Slutsatser från TRANSFORuM

Urbana transporter

  • I den omvandling som det urbana transportsystemet står inför krävs att mål på EU-nivå går hand i hand med lokala planer och visioner.

  • Att introducera ny fordonsteknik och alternativa bränslen är viktigt, men inte tillräckligt för att uppnå ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt urbant transportsystem.

  • Minskad användning av konventionell teknik och bränslen kan ske till relativt låga kostnader genom följande åtgärder

    – Integrerad planering av transporter och markanvändning

    – Partnerskap för godstransporter

    – Välintegrerade kollektiva transportsystem

    – Satsningar på gång och cykel

    – Internalisering av vägtrafikens externa effekter

  • Ett politiskt momentum för förändring existerar idag endast i ett fåtal städer; många fler städer måste engageras genom

    – nätverk av städer som tillsammans åtar sig att åstadkomma en förändring

    – plattformar av lokala aktörer

    – kampanjer för att skapa medvetenhet om problem och lösningar

    – support från EU och nationell nivå

  •  Nationella ramverk måste stödja europeiska mål såväl som lokala initiativ

    – en systematisk översyn av nationella åtgärder för att städer ska kunna bidra till europeiska mål 

    – förstärk standarder för, och finansiering av, infrastruktur för förnybara drivmedel

    – reducera kontraproduktiva skatteincitament

    – utöka legala möjligheter för laddinfrastruktur samt möjligheter för att begränsa användningsområdena för fordon med höga utsläpp

  • Kommunikation, koordinering och kunskapsbyggande är centralt för att nå långsiktiga resultat

 

Långväga godstransporter

  • Effektiv organisation av godskorridorer är minst lika viktigt som teknisk standardisering

  • Underlätta dörr-till-dörr transporter genom stöd för logistikcenter i städer och genom utveckling av omlastningskoncept.

  • Signifikanta kapacitetsökningar kan åstadkommas genom mer effektivt utnyttjande av befintlig infrastruktur, bland annat genom bättre underhåll och begränsade uppgraderingar.  

  • Effektiv omlastning i hamnar och anslutande kapacitetsstarka korridorer för järnväg och flodsjöfart är nyckelområden för att öka andelen intermodala transporter.  

  • Inte minst för att nå målet till 2050 kommer det dock också att vara nödvändigt med mer omfattande nyinvesteringar i järnvägar, terminaler och hamnar.

  • Att realisera en jämn spelplan är en viktig strategi

    –      Internalisering av vägtrafikens externa kostnader

    –      Bättre efterlevnad av gällande regler inom vägtrafiken

  • Avsevärt förbättrad servicenivå (tillförlitlighet och smidig bokning) och minskade kostnader inom järnvägen och sjöfarten är också nödvändigt.

  • Förbättrad kommunikation och ökat samarbete är viktigt på dagens liberaliserade marknader.

 

Höghastighetståg

  • En tredubbling av nätet för höghastighetståg kan vara relevant, men enbart om efterfrågan på resandet också tredubblas.  

  • Den relativa konkurrenskraften hos höghastighetståg behöver stärkas, t ex genom internalisering av vägtrafikens kostnader och bättre prissättningsstrategier inom järnvägssektorn.

  • Utformning av stationer bör ägnas speciell uppmärksamhet

  • Utbudet av höghastighetståg måste noga integreras med lokala, regional och nationella nätverk

  • För att öka kapaciteten kan nya banor behöva byggas, men signifikant ökad kapacitet kan också åstadkommas exempelvis genom att flaskhalsar åtgärdas eller lutande tåg införs

  • Andra egenskaper än hastigheten spelar också en stor roll, t ex tillgänglighet, bekvämlighet och servicenivå ombord (Wi-Fi, mat etc)

  • Det finns ingen optimal universell modell för höghastighetståg. Hur systemet bäst bör utformas är olika i olika länder.  

  • Det finns i dagsläget ett begränsat antal relationer där resefterfrågan är tillräckligt stor för att motivera att nya höghastighetsbanor byggs.

 

Multimodala informations- och betalningssystem

  • Vi behöver en gemensam vision i Europa för hur multimodala informations- och betalningssystem ska utformas. 

  • Många befintliga lösningar, ofta privata, behöver i detta sammanhang beaktas.

  • Nya företag skulle kunna bidra mer om tillgången på data vore bättre

  • Hänsyn måste tas till legitima affärsintressen och investerares behov av stabila spelregler.

  • Det behövs en bättre förståelse av hur mycket integration av olika funktioner som resenärerna verkligen vill ha.

  • Det finns en potentiell motsättning mellan privatpersoners integritet och bekväma, smidiga tjänster. Avvägningen bör göras av resenärerna själva.

  • Miniminivåer vad gäller service bör definieras.

  • En integrerad behandling av lokala och långväga resor är viktigt.

  •  Standardiserade format för dataöverföring är nödvändiga.

  • Privata aktörer behöver vara delaktiga för att systemen ska nå full potential.

  • Information under resans gång blir allt mer relevant.

  • Sociala media kan bidra till att öka utvecklingstakten hos etablerade aktörer.

 

Övergripande slutsatser från TRANSFORuM:

  • Alla de fyra utvalda målen från EUs vitbok är fruktbara för att katalysera en förändringsprocess inom respektive område. 

  • Vi behöver inte bara identifiera goda exempel  – en systematisk transfer och upptag av dessa bör också katalyseras.

  •  Det är viktigt att hålla en balans mellan större infrastrukturinvesteringar och ”lågt hängande frukter” bland mer begränsade åtgärder.

  • Gemensamma visioner och ömsesidigt lärande är två nyckelfaktorer för att nå målen.  

  • De roadmaps som utvecklats inom TRANSFORuM kan bidra till att strukturera debatter inom dessa områden – ytterligare fora bör understödjas för att bidra till utvecklingen mot ett hållbart transportsystem.  

If you consider yourself a stakeholder and would like to get involved please let us know! Or nominate another organisation oder individual. Get involved!